Det finns inget behov av akademiskt snobberi, i grund och botten är ingenjörsyrket bara ett hantverk. Medan snickaren använder teorier om konstruktion och verktyg för att utföra en uppgift, använder maskiningenjören några andra teorier och sin dator. De är båda hantverkare – på sitt sätt – och de måste båda leva upp till en rad kvalitetskrav.
När du ska bedöma en ingenjörs kvalitet, kan du med fördel titta på följande parametrar:
- Uppfyller lösningen dina behov?
- Är samarbetet bra?
- Arbetar ingenjören effektivt?
- Är kvaliteten på slutresultatet hög?
I den här artikeln går vi igenom de fyra parametrarna och visar hur du kan använda dem när du bedömer en maskiningenjörs arbete.
1) Uppfyller lösningen dina behov?
Det säger sig självt att den lösning som tas fram ska uppfylla ditt behov. Ändå ska du inte ta detta som en given premiss, för det kan finnas många anledningar till att en annars korrekt lösning inte fungerar i praktiken.
Det finns de uppenbara orsakerna; om du till exempel behöver ett lyftok som kan bära 20 ton är det inte till någon nytta om den bara kan godkännas för 15 ton.
Det är dock sällan de tekniska kravspecifikationerna som skapar utmaningar. Oftare är problemet att den lösning du själv har i åtanke kanske inte är den mest lämpliga.
Därför är det viktigt att den maskiningenjör du har anlitat för uppgiften ställer frågor om dina behov och inte bara om den lösning du redan har i åtanke.
För att kunna utveckla en bra lösning måste ingenjören veta något om den faktiska användningssituationen, om lagring och om transport av komponenterna. Den goda lösningen fyller därmed ett brett spektrum av behov utöver de formella tekniska kraven på bärförmåga, ytbehandling osv.
Det kan vara en stor fördel att rita fram lösningen i utvecklingsfasen, så att ni är säkra på att ni inte pratar förbi varandra. Både snabba streck på en whiteboardtavla och mer detaljerade ritningar är motiverade, så länge de bidrar till att öka den gemensamma förståelsen för hur en lösning kan tillgodose dina behov.
När det gäller större, mer omfattande projekt är det ofta vettigt att inleda samarbetet med en förstudie, där man testar olika lösningar i mindre skala innan själva utvecklingsprojektet startar.
Ofta sparas många timmar och mycket pengar genom att göra förarbetet ordentligt. Förstudien minimerar antalet justeringar av slutprodukten avsevärt.
2) Är samarbetet bra?
Samarbetet mellan dig och den maskiningenjör du har involverat är avgörande för projektets framgång. Ett bra och smidigt samarbete kräver att det finns en bra kommunikation mellan er, så att både du och ingenjören känner er informerade om projektets utveckling.
Kommunikationen går åt båda hållen:
Maskiningenjören måste vara välinformerad om de krav du har på lösningen och måste vara säker på att de beslut hen fattar under utvecklingen också uppfyller dina förväntningar på kvalitet, flexibilitet och användning av lösningen.
På samma sätt måste du vara välinformerad om projektets pågående status och om det finns några komplikationer i utvecklingsprocessen. Om du inte är informerad är det omöjligt för dig att bidra med input till lösningen och till projektets framskridande.
3) Arbetar ingenjören effektivt?
Även om det är relativt enkelt att bedöma om din snickare arbetar effektivt, kan det vara svårt att bedöma om ingenjören du har anlitat gör detsamma.
För att få en uppfattning om maskiningenjörens effektivitet kan du ställa några allmänna frågor:
Använder din samarbetspartner mallar för att lösa sina uppgifter? Och har hen automatiserat de triviala processerna som är förknippade med att beräkna, rita och dokumentera projekten?
Generellt handlar det om huruvida maskiningenjören arbetar systematiskt. Ett systematiskt tillvägagångssätt i utvecklingsprojekt frigör nämligen tid för att undersöka behoven mer noggrant och skapa en bra och kostnadseffektiv lösning.
Hög effektivitet handlar också om att be om hjälp.
Även om det inte omedelbart betraktas som en effektivitetsparameter är det oerhört viktigt att ingenjören du har anlitat har människor omkring sig som hen kan be om hjälp om hen har fastnar i en problemställning.
Ofta kan en utmaning lösas bara genom att fråga ut i rummet om andra har suttit med något liknande. Om det inte räcker kan de flesta knäckfrågor åtgärdas med en snabb brainstorming vid whiteboardtavlan.
Även om effektiviteten naturligtvis i första hand säkerställs genom standardiserade processer och mallar, finns det också mycket att vinna på att maskiningenjören har lätt för att få input från kunniga kollegor.
4) Är kvaliteten på slutresultatet hög?
Precis som du enkelt kan bedöma kvaliteten på en snickares arbete eftersom du med blotta ögat kan se om saker och ting är raka, är det faktiskt också relativt enkelt att bedöma maskiningenjörens arbete.
Även här handlar det om hur slutresultatet ser ut; är ritningarna och dokumentationen begriplig och ser det i allmänhet väl förberett ut?
Även om detta är relativt ytliga pekpinnar säger de ändå något om hur noggrann maskiningenjören har varit. En noggrannhet som ofta genomsyrar hela arbetet – inklusive beräkningarna.
För att leverera god kvalitet måste ingenjören dessutom se till att slutprodukten kan tillverkas på ett kostnadseffektivt sätt. Hen måste ha tänkt igenom tillverkningsprocessen och ha kunskap om din värdekedja. Vad kan du producera själv och vad kan dina leverantörer hjälpa till med?
Om plåtbockaren i din verkstad bara kan ta föremål på max tre meter är det ingen idé att de dras till fyra meter. Då blir det som inte egentligen kostar särskilt plötsligt en mycket dyr affär.
Kvalitet handlar också om att veta vad du klarar av själv och vad dina leverantörer klarar av. Det spelar stor roll för det slutliga priset på produkten.
När allt kommer omkring kan du utvärdera maskiningenjörens arbete på samma sätt som du skulle göra med ett vanligt hantverkarföretag.
Det handlar om att förstå behovet, samarbeta väl, arbeta effektivt och naturligtvis leverera en kvalitet som både uppfyller lagstiftningen och dina förväntningar, och som håller tillverkningskostnaderna nere.
