Det kan bli en utomordentligt dyr historia om det finns fel i din arbetsritning. Det är till exempel inte så lyckat att ha beställt 200 metallarm som alla är en millimeter för korta för att kunna användas till något annat än omsmältning.
Arbetsritningen är länken mellan ingenjören och verkstaden, mellan handling och protokoll. Detta är vad verkstadschefer, svetsare, inspektörer och materialbearbetare utgår från när de börjar arbeta.
Det finns särskilt tre saker som du måste vara uppmärksam på när du utarbetar din arbetsritning; nämligen revisionstabeller, toleranssättning och granskning. När du inkluderar dem i processen minimerar du också risken för de vanligaste misstagen.
1) Håll koll på ändringar med en revisionstabell
Även om du har gjort en bra plan med din arbetsritning kan det mycket väl vara nödvändigt att göra småjusteringar längs vägen.
Här är det viktigt att det finns en detaljerad revisionstabell på arbetsritningen. Om inte, kan de ändringar som görs av de enskilda leden lätt misskommuniceras och du riskerar att de olika delarna så småningom inte längre passar ihop.
2) Bedöm din toleranssättning
Du kan inte framställa eller mäta något exakt; allting har toleranser. Därför är toleranssättningen en av de viktigaste sakerna att vara tydlig med. Du måste ta reda på hur precisa måtten på de olika delarna måste vara och hur stor variation ni kan tolerera.
Det är en svår uppgift eftersom varor ofta kostar mer än nödvändigt om du använder en allmän tolerans, eller om du tvärtom ställer in för snäva toleranser.
Om du till exempel behöver kapa av en metallbalk i tre meters längd kan smeden enkelt mäta tre meter med en tumstock och kapa balken vid linjen. Det går snabbt att göra och kostar inte mycket pengar eller resurser.
Men om det du ska använda balken till kräver att den har mycket exakta mått – det vill säga låga toleranser – måste andra tekniker användas.
Ber du således din smed att utföra arbetet enligt ISO 2768-standarder, måste hen mäta igen efteråt och korrigera. Ofta behöver hen också bättre verktyg och mätinstrument än hen kanske har till hands. Det kräver mer resurser och därför blir investeringen dyrare.
Ytjämnhet är en annan faktor att noggrant överväga.
Ett materials ytjämnhet kan nämligen avgöra hur ett föremål ska tillverkas; oavsett om det behöver slipas, fräsas eller något tredje. Varje verkstad har sina begränsningar och kostnaderna kan därför snabbt öka om föremålet måste bearbetas på flera olika ställen bara för att kunna uppfylla toleranserna.
Geometriska toleranser
Dimensionsmått är enkla att göra och därför de billigaste att få utförda. Geometriska toleranser är däremot svåra att kontrollera och därför dyrare att få ordning på.
Med geometriska toleranser kan du beskriva formernas exakthet; hur plan en yta ska vara eller hur hål och vinklar ska ligga i förhållande till varandra.
GPS – eller geometriska produktspecifikationer – täcker de mest exakta mätningarna.
Det är din enda möjlighet att göra en fullständig och entydig toleranssättning, där du mäter både dimensionstoleranser (linjärt och vinklar), geometriska toleranser (form, riktning, läge och kast), ytbeskaffenhet (grovhet, med mera) samt kanters och hörns egenskaper.
Ordet GPS används ofta i dagligt tal, men långt ifrån alla förstår det. Det är alldeles för komplicerat för att den lokala smeden ska kunna förstå det - han har varken verktygen eller kunskapen. Därför är den här typen av mätningar ofta dyra.
Fokusera bara exakthet när det är nödvändigt
Du bör noga överväga vilka toleranser du anger i dina arbetsritningar.
Om det är funktionsmått du har att göra med - alltså mått som ska säkerställa att en maskins delar fungerar tillsammans - är det ofta viktigare med större exakthet. En exakthet som också kräver efterföljande kontroll.
Om du behöver göra en låda att transportera din produkt i är exakta mått mindre viktiga, så länge den är tillräckligt stor för att rymma innehållet.
Det är alltså en god idé att bara begära exakta mått om det är nödvändigt. Här finns det mycket pengar att spara.
3) Fånga upp fel med en solid granskningsprocess
Som en tredje och sista punkt, kom ihåg att genomföra en granskningsprocess så att du fångar upp eventuella fel i dina arbetsritningar innan du startar produktionen.
Vissa företag använder inspektionstabeller, där det kontrolleras och stämplas in att alla funktionsmått i ritningen är korrekta. Här är utmaningen att det sker i den sista delen av processen, när föremålet redan har producerats. Vid fel på föremålet måste den ofta kasseras, vilket är dåligt för både miljön och plånboken.
Det är därför viktigt att ha ett föregående granskningsarbete.
Börja med att granska själva modellen och ritningen noggrant. Är allt korrekt beskrivet? Är toleranskedjan uppnåelig? Finns alla beskrivningar tillgängliga, finns alla mått med i ritningen och är det tydligt vilka mått som är funktion och vilka som är information?
Därefter måste du kontrollera om verkstaden eller maskinerna som är avsedda för uppgiften kan hantera de toleranser och dimensioner som föremålet är ritat för. Ska vi till exempel använda en modern CNC-fräs, eller räcker det med en vinkelslip?
Som ett minimum bör du gå igenom ritningarna med en kollega, alternativt en extern rådgivare med nya ögon. Detta gäller även om det är företagets mest erfarna senioringenjör som har gjort dem.